Ibland kan man vara så sugen på att låsa dörren och inte släppa ut eleverna förrän de är helt klara, men såklart ska vi inte låsa in dem på riktigt. Vi ska däremot låsa in eleverna i en fantasivärld med spännande uppdrag som motiverar dem till att ta sig till slutet. Men hur gör man det?
Att aktivt se det goda är kärnan i den positiva pedagogiken. Detta betyder att träna blicken för att upptäcka också små framgångar. Det lönar sig att göra ett stort nummer av dem!
Sedan mitt första år som lärare, i över tio års tid har jag arbetat för att eleverna ska få samarbeta med autentiska mottagare i målspråkslandet, som i mitt fall är Tyskland i undervisningen. Målet med det är att öka elevernas motivation och engagemang, samt deras intresse för målspråkslandet och att undervisningen ska kännas meningsfull – viktig och på riktigt.
Lärande ska vara lustfylld och engagerande. Åtminstone ska man som lärare sträva efter att ha ett klassrum där alla kan ha minst en moment som de tycker är rolig.
Har du funderat över vilka förmågor och kompetenser som en riktigt god problemlösare behöver? Är det förmågan att analysera, att se samband och kunna dra slutsatser i nya situationer? Är det förmågan att kunna räkna, använda olika formler och metoder, eller handlar det främst om att tänka nytt och vara kreativ?
Vad innebär MIK? Hur kan vi införliva MIK i undervisningen och utbildningen i förskolan med utgångspunkt i barnens rättigheter? Varför är det viktigt att lyfta MIK inom det kollegiala lärandet samt arbeta tillsammans utifrån ett helhetsperspektiv?
Just den här frågan fick jag när jag höll en utbildning kring tillgängligt lärande på en skola och frågan följdes sedan upp med kommentaren, varför måste jag hela tiden utveckla och förändra när det jag redan gör fungerar bra!
Att ha alla elever i klassrummet enligt hela den schemalagda tiden är väl något som alla lärare rent traditionellt ser som den optimala inlärningssituationen. Nu är det ju inte alltid så, av olika anledningar; någon kan vara sjuk, någon kanske inte fungerar som bäst i gruppsituationer, klassrummet kanske är oventilerat, det kanske pågår en pandemi…Här måste man börja fundera vilken typ av undervisning som är bäst för eleverna – synkron, asynkron eller flippad.
Hur lär man ut musik – hur går det till? Hur vi lär oss musik, och hur det sedan påverkar vårt musicerande, har alltid intresserat mig. Som sjuåring fick jag lära mig spela instrument enligt suzukimetoden. Suzukimetoden innebär kortfattat att du lyssnar och härmar, för att sen lära dig att spela efter noter.
Det finns en plats inom varje människa där stillhet och själslig ro alltid går att finna. Detta, även i stunder när livet snurrar på lite väl fort. Eller när livskriser såsom arbetslöshet, skilsmässa och dödsfall drabbar oss.
Bra att veta. Lätt att glömma.
Inom skolans värld är de flesta bevandrade med hur vi kan se på elever, elev i svårigheter eller elev med svårigheter. Hur eleven lär sig handlar om hur vi ser på elever och hur vi praktiserar vår elevsyn. Idag är skolan är skicklig på att förhålla sig teoretisk men att praktisera efter teori är en allt större utmaning.
Alla vill lyckas. Jag har hittills i min karriär inte träffat någon som gått till skolan(arbetet) med målsättningen att inte lyckas. Med fötterna i samtid och med blicken mot framtid arbetar jag tillsammans med andra i min organisation för att utveckla verksamheten till den bästa möjliga verksamheten…för varje enskild elev. Idag finner vi de största utmaningarna i den nostalgievidens som omgärdar och i många fall styr svensk skola.
Don’t miss out on SETT Stockholm, click below to register and secure your spot today!
