Den kompetenta eleven

Denice Sverla

Inom skolans värld är de flesta bevandrade med hur vi kan se på elever, elev i svårigheter eller elev med svårigheter. Hur eleven lär sig handlar om hur vi ser på elever och hur vi praktiserar vår elevsyn. Idag är skolan är skicklig på att förhålla sig teoretisk men att praktisera efter teori är en allt större utmaning.

Jag är idag aktiv som skolledare i en grundsärskola och brukar ofta tala om ”huret”. Hur vi väljer att praktisera vår undervisning och vår elevsyn får en avgörande betydelse för hur elever lär sig.  Det handlar om hur vi praktisera vårt lärande på olika sätt för att nå ett större mångfald. Min upplevelse av skolan är att vi har en förmåga att skapa en bild av idealklasser där samtliga grupper förväntas vara homogena. Vi samtalar och dokumenterar om elever med sina svårigheter och många lösningar i skolans värld utgår i att skapa individuella lösningar som ofta består av att en elev tas ut ur klassrummet för att ges särskilt stöd. Eleven blir således allt för ofta utlämnad med sina svårigheter istället för att ses i sina svårigheter. Att forma en undervisning som utgår ifrån en större majoritets behov är en utmaning för lärare, då klasser består av en stor mångfald med olika behov. Det är också det som gör yrket till ett kreativt och inspirerande arbete som aldrig kan falla ut i en tristess av ensidighet.

Målgruppen på grundsärskolan lyfts ofta utifrån sina brister och svårigheter, de inte förväntas kunna prestera och vara en tillgång i samhället. Om man som elev ges möjlighet att växa genom vad man presterar enskilt och tillsammans med andra så skapar vi förutsättningar för att bygga elevers självkänsla och samtidigt ökar vi lusten till lärande. För att lyckas åstadkomma detta behöver läraren ha en syn på att alla elever kan vara en tillgång. Vi behöver finna varje enskild individs styrka i sitt lärande och använda denna på en gruppnivå. Läraren behöver därför ha förmågan att vara kreativ i sin utformning av lärandemoment och se varje enskild individ som en resurs i sitt klassrum.  Mina elever med intellektuell funktionsnedsättning har genom entreprenöriellt lärande i sin undervisning briljerat rörande sin förmåga att prestera. Vi skapade förutsättningar och form för lärande som resulterade i en elevskriven och utgiven bok vid namn Judith och muppskolan. Jag fick den hedervärda uppgiften att skriva förord till deras bok som jag också avslutar detta inlägget med: ”Undervisningen omtalas ofta som något komplext, och vi hamnar allt för ofta i att prata om begränsningar. Men det handlar inte om vem man är eller vad man kan göra – det handlar om hur man skapar möjligheter för lärande. Som lärare i såväl grundskola som grundsärskola handlar det om att finna sätt att ge alla möjlighet att bidra.

Författare: Denice Sverla, Biträdande rektor på Ekebyhov grundsärskola, Ekerö kommun. Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning

Denice Sverla

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on linkedin
LinkedIn
Share on twitter
Twitter
Emelie Hahn

Motivation och engagemang genom autentisk språkundervisning – internationalisering genom digitalisering

Sedan mitt första år som lärare, i över tio års tid har jag arbetat för att eleverna ska få samarbeta med autentiska mottagare i målspråkslandet, som i mitt fall är Tyskland i undervisningen. Målet med det är att öka elevernas motivation och engagemang, samt deras intresse för målspråkslandet och att undervisningen ska kännas meningsfull – viktig och på riktigt. 

Läs mer »
Scroll to Top