Alla vill lyckas. Jag har hittills i min karriär inte träffat någon som gått till skolan(arbetet) med målsättningen att inte lyckas. Med fötterna i samtid och med blicken mot framtid arbetar jag tillsammans med andra i min organisation för att utveckla verksamheten till den bästa möjliga verksamheten…för varje enskild elev. Idag finner vi de största utmaningarna i den nostalgievidens som omgärdar och i många fall styr svensk skola.

Att skolan, precis som övriga samhället, är i ständig utveckling kanske är överflödig information. Verksamheten står aldrig still och det är så jag vill ha det. Så länge det finns elever i skolan kommer jag att sträva efter förbättring. Kritiskt granskande elever och föräldrar är en tillgång.

Samtliga elever och föräldrar ska känna sig välkomna till en skola som tar deras synpunkter på allvar och som uppmuntrar delaktighet. Att synpunkter tas på allvar är inte detsamma som att vi tycker lika och att alla får som dom vill. Fokus ligger på att ständigt bejaka elevens intresse, talang och behov i byggandet av daglig organisation. Det innebär att det gamla skolsystemets struktur i grunden måste förändras. Ett skolsystem som för övrigt såg dagens ljus innan elektriciteten uppfanns och innan publicering av ”Arternas uppkomst.”…låt det sjunka in.

Vägen fram stavas tillit…och en stor portion mod. Att gå före är bitterljuvt och…ensamt. Det är en resa kantad av ifrågasättanden, ofta fri från omgivningens uppmuntran. Det är en tuff resa men den ska göras och den ska göras nu.

Glappet mellan formellt och informellt lärande i skolan är stort och det som står på spel är skolsystemets trovärdighet kopplat till framtida generationer. Att vara bittra betraktare av hur det brukade vara är inte smickrande…vi behöver bli aktiva skapare av vår egen framtid, vår egen lärandeorganisation. Det förvirrade tillstånd samtliga aktörer inom skolan tumlar runt i, men förtvivlat vill ut ur, handlar om en enda sak: Vi är inte överens om vad syftet med skola är! Trots detta sprattlas det friskt i hur vi mäter vem som har den bästa skolan – Alla har tolkningsföreträde. Ett makabert system utan vinnare, utan mervärde; ett system byggt av skuld, skam och jämförelse skapar en kultur av ”ryggen fri”. ”Ryggen fri …själva motsatsen till skola och lärande.

Utmaningen handlar om att göra det väsentliga bedömbart istället för att tillskriva det enkelt mätbara betydelsen av att vara viktigast. Vi bedömer för att lära, för att åstadkomma förbättring för den jag är till för. Med insikten att elevens resultat är lärarens resultat…och att lärarens resultat är rektors resultat bär jag stolt insikten att rektors resultat är mitt resultat. I den verkligheten tar varje individ personligt ansvar för uppkommet resultat och bedömning ingår som en självklar del i vår lärandeprocess.

Magi uppstår i mötet mellan lärare och elev…ett möte IRL och online…det ena inte bättre eller sämre än det andra. Det är det mötet vi väljer att fokusera på. Ett möte som alltid bygger på en genuin nyfikenhet på den och det vi är till för: Eleven och dennes lärande i ett livslångt perspektiv.