Genvägar
öppettider
- 16 april 9.00-17.00
- Mingel till 19.00
- 17 april 9.00-17.00
- 18 april 8.45-15.30
Info
- Kistamässan
- Arne Beurlings Torg 5, 164 40 kista
- Privacy policy
- Cookies
- Whistlelink
Det finns som bekant många digitala läromedel på marknaden, och det är en grannlaga uppgift att välja ut vilket som ska köpas in till skolan. I den här artikeln tipsar jag om några viktiga saker att titta på när man väljer och utvärderar digitala läromedel. Tipsen utgår ifrån vad som är viktigt för elever med särskilda behov utifrån lässvårigheter och koncentrationssvårigheter, och kommer från min erfarenhet av digital läromedelsutveckling, bl.a. i samarbete med forskare inom specialpedagogik, SPSM, specialpedagoger, lärare och elever.
Lässtöd och anpassning
Något som du bör titta efter i de digitala läromedel du testar är hur funktioner för lässtöd och anpassning ser ut. Att det finns möjlighet att lyssna på texten är en självklarhet i dag, men vilka läromedel erbjuder möjligheten att lyssna på all text – d.v.s. även den som finns i popup-fönster och övningar? En elev slutar ju inte ha dyslexi när hen öppnar en fördjupningstext eller börjar arbeta med en uppgift. Det är också bra att kolla upp hur många olika röster man kan välja mellan i talsyntesen, faktum är att elever med koncentrationssvårigheter kan bli mycket frustrerade om de inte tycker om den röst som är förvald. Möjligheten att välja en annan röst kan göra hela skillnaden för fokus och inlärning.
Du har säkert sett att de flesta läromedelsplattformar i dag har inställningar som gör att eleven kan välja olika typsnitt och större textstorlek. Andra viktiga funktioner för lässtöd är att kunna ställa in olika bakgrundsfärger för olika kontrast mellan text och bakgrund och att kunna dölja delar för ännu mer fokus för den som har svårt med avkodningen – kolla om det går att dölja menyer, färgmarkeringar och bilder.
Det finns också ganska stora möjligheter för läromedelsförlagen att ta fram särskilt innehåll som stöttar elever på olika sätt eftersom det går att integrera direkt i ett digitalt format. Du kan t.ex. titta efter om det finns rikligt med interaktivt innehåll där eleven motiveras och aktiveras i läsningen (t.ex. självrättande övningar och möjlighet att lägga in egna anteckningar). Forskning visar att om en elev får arbeta med funktioner som uppmuntrar den aktiva läsningen av en digital text så kompenserar det för risken för ytligare läsning digitalt (se bl.a. metaanalysen Don’t throw away your printet books av Delgado m.fl. från 2018).
Logisk, avskalad och enkel design
En annan viktig faktor som du bör kontrollera när du testar olika digitala läromedel är hur plattformens design ser ut. Det är mycket viktigt att navigeringen är lätt att förstå, annars kan elever fastna i att de inte hittar rätt direkt. Det är också viktigt att läraren får funktioner för att ytterligare underlätta för eleverna – kontrollera därför om det finns lärarfunktioner som gör att du kan samla och lyfta fram det som just dagens lektion ska innehålla.
Det finns också andra aspekter av plattformsdesignen att titta på. Även om dekorationer och fina bilder kan vara trevligt så stör det fokus och elever med svårigheter kan få problem. Kontrollera att designen är avskalad och enkel, och att bilder och symboler har ett tydligt syfte där de finns. Knappar ska helst ha både symbol och text och de ska vara tydliga och konsekventa så att man lätt känner igen sig.
Teknik som bara funkar
En annan mycket viktig fråga att utvärdera vid testning av olika digitala läromedel är hur tekniken bakom plattformen fungerar. Teknikstrul vet vi ju alla är otroligt frustrerande och faktum är att läsforskare lyfter fram detta som en av de viktiga anledningarna till att läsning på skärm blir ytligare än läsning på tryckt papper.
Självklart finns det vissa saker som en IT-tekniker är bättre rustad för att kontrollera, men det finns också mycket som alla kan kolla av. Till exempel:
Det finns hjälp att få
Det finns hjälp och stöd att få när man står i begrepp att testa och välja digitala läromedel. Känner du till de här resurserna?
Författare: Cecilia Lilja, chef digital produktion Läromedel och Akademi hos Natur & Kultur Cecilia är utbildad lärare i svenska och historia och har arbetat med utveckling av digitala läromedel i tio år.
Varför ska du som skolledare och rektor besöka SETT? I senaste avsnittet av Skolledarkvarten blev Micaela Jonsson, programchef på SETT och Matilda Westerman, moderator ledarspåret, inbjudna av Jonas Juntunen, chefsförhandlare Sveriges Skolledare, till ett samtal om vad som händer på SETT i April och varför du som Skolledare eller lärare inte får missa mötesplatsen i
Läs mer »Inför SETT 2024 lanserar vi Nordic Innovation Space i samarbete med Swedish Edtech Industry, Edtech Finland, EdTech Denmark, Icelandic EdTech Industry och IKT-Norge för att främja nordisk innovation och belöna två startups från varje land med en plats för att visa upp sina lösningar. Nordic Innovation Space är en dynamisk utställning som visar upp edtech-startups
Läs mer »Teamet bakom SETT är stolta över att presentera de första talarna inför SETT 2024 och ge er en första tjuvtitt på programmet. Denna imponerande skara experter representerar en spännvidd av kunskap och erfarenhet som speglar konferensens engagemang för innovation, inkludering och framsteg inom utbildningssektorn.
Läs mer »När SETT 2024 öppnar på Kistamässan den 16-18 april, har vi nöjet att presentera två insiktsfulla och inspirerande röster inom utbildning och mediekommunikation: Matilda Westerman och Emanuel Karlsten.
Läs mer »Neil Selwyn är en av huvudtalarna på årets mötesplats och kommer medverka i Nordic Track den 16 april. Selwyn är inte bara en profil inom utbildningsteknik, utan även en ledande internationell forskare inom digital utbildning. Med över 30 års erfarenhet av att utforska integrationen av digital teknik i skolor, universitet och vuxenutbildning har Neil fått en sällsynt insikt i de verkliga utmaningarna och möjligheterna som digitaliseringen medför.
Läs mer »