3 november - 14:30

Hur skapas engagemang och inlärning hos elever i digital undervisning? - Oavsett ålder, behov, förutsättningar och ämne.​

Vi lyfter olika frågeställningar som:

  • Skillnader mellan praktiska och teoretiska ämnen.
  • Vilka utmaningar finns i olika årskullar?
  • Vad det ställer för krav på elevernas tekniska utrustning och på lärarens kompetens?
  • Vad man ska tänka på för att budskapet ska gå fram?
  • Hur får man till interaktivitet?
OBS! Om du anmält dig före tisdag 27/10 måste du anmäla dig på nytt för att få rätt länk till SETTinar. Anmäl dig via länken ovan. 
Kristina Alexandersson

Moderator – Kristina Alexandersson Ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar En av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan. 

Helene Ericsson

Heléne Ericsson IT-pedagog för skolområde Syd i Umeå kommun. Har arbetat som högstadielärare i nästan 20 år och alltid varit intresserad av skolutveckling och lärande. Med datorernas intåg var jag tidigt igång med att försöka gå från datorisering till digitalisering. Dagens teknik kan verkligen stärka lärandet och det är en utmaning och ett privilegium att få vara en del av att lyfta in den kommunala skolan i den digitala samtiden.

Peter Ågren

Peter Ågren verksamhetsutvecklare inom IKT i Naturbruksförvaltningen. ( utbildning inom Gymnasiet, Vuxenutbildning och Yrkeshögskola. Fokus för mig är att implementera olika digitala lösningar inom Naturbruksförvaltningen. Det kan handla om att hela tiden hålla sig uppdaterad inom den senaste tekniken till att utbilda personalen att kunna använda den i sin yrkesutövning. 

Linda Svanberg

Linda Svanberg bildlärare på Järfälla gymnasiums Spetsinriktning Grafisk formgivning och illustration. Med färg under naglarna har hon som förstelärare fått fokusera på digitaliseringen i skolan.

Jenny Edvardsson

Jenny Edvardsson lärare, författare och föreläsare. Med ett stort intresse för frågor som rör skolans digitalisering, barns och ungas läsning och tillgänglig undervisning. I sin senaste bok Digital kompetens i svenskundervisningen diskuterar hon bland annat vårens distansundervisning. För mer information se www.jennyedvardsson.se

Casper Pratt

Casper Pratt 2:a året naturvetenskapligt program Järfälla gymnasium. Erfarenhet av distansundervisning och dyslexi

Karl Liljas

Karl Liljas Förstelärare på Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm men detta år tjänstledig för att arbeta inom det ESF-finansierade BLIVA-projektet inom Stockholm stad. Har arbetat som lärare i tolv år, både i England och Sverige. De digitala verktygen och tjänsterna kan verkligen hjälpa oss modifiera och stärka undervisningen så länge det görs på ett medvetet sätt.  

Viktor Rehnberg

Viktor Rehnberg 2:a året Naturvetenskapligt program Järfälla gymnasium. Har haft distansundervisning under vårterminen 2020. Har erfarenhet av hur distansundervisning påverkar elever med NPF diagnoser.

För vissa elever är digitalisering mer än en effektivitetsåtgärd

2020 är året som gett perspektiv och som fått många av oss att, kanske för första gången, uppleva innebörden av att sättas i social isolering. En isolering där antalet kontakter du haft på en vecka kan räknas på en hand och där den plötsliga bristen på socialt nätverk har lett till den subjektiva känslan av ensamhet.

För skolan har året medfört ett införande av periodvis eller fast distansundervisning och reaktionerna har varit många. I media har vi kunnat läsa om digitala verktyg med både positiv och negativ effekt. Medan vissa applåderar de digitala hjälpmedlens intåg och menar att verktygen bidrar till mer närvaro och effektivare undervisning, argumenterar skeptikerna för att samma verktyg kan ha negativ effekt på engagemang och undervisningskvalitet. Det har särskilt debatterats om digitalt engagemang och närvaro för en viss grupp av elever. En grupp som inte sällan upplever isolering och ensamhet i sin vardag, vars psykiska och fysiska hälsa löper risk för negativa konsekvenser. En grupp vars kartläggning lyser med sin frånvaro och som riskerar att falla utanför systemet: barnen och ungdomarna vi kallar “elever med problematisk skolfrånvaro”.

Sedan vi startade No Isolation för fem år sedan har vi arbetat med inkluderande lösningar för elever med lång skolfrånvaro och i vårt arbete refererar vi ofta till ovan nämnda grupp som de osynliga barnen. Statistiska Centralbyrån i Sverige uppskattade nämligen år 2018 att denna grupp består av över 5 500 elever, men att det inte finns någon översikt över varför eleverna inte längre är i skolan. Det har därför blivit extra viktigt för oss att använda digitalisering som ett verktyg för att tillgodose dessa elevers faktiska behov. Digitalisering och teknologi kan absolut skapa värde genom effektiviserad undervisning, men för barnen och ungdomarna det gäller handlar närvaro om mer än bara betyg och undervisningstimmar, det handlar om livskvalité.

Forskning visar att ensamma eller socialt isolerade barn i regel klarar sig sämre i skolan på grund av ökad rädsla för misslyckande och de lider oftare av ångestsyndrom än de elever som är i skolan på regelbunden basis. Steget tillbaka till klassrummet kan kännas stort och deras sociala interaktionen med klassen är plötsligt inte lika självklar när man varit borta en stund. Så riskfaktorn i detta fall handlar alltså i det stora hela om social isolering, vilket gör att vi också kan betrakta social interaktion som en “livräddande” faktor. När fysisk närvaro är omöjlig måste vi ta hjälp av teknologi för att upprätthålla det livsviktiga umgänget.

"Efter ett halvår av användning säger han att han lika gärna kan komma till skolan fysiskt. Han har blivit en del av klassen nu, och han får bra betyg.
Han pratar också om andra saker än skolan med klasskamrater, som dataspel. Både vi och föräldrarna är överens om att detta har gått så bra som det kan gå.”

Rektor från Kungsbacka Kommun

Vi på No Isolation har skapat kommunikationsroboten AV1 som minskar deltagartröskeln då eleven kan ta del av både undervisning och sociala sammanhang på en trygg och säker plats i de perioder de själva inte kan närvara fysiskt. AV1 placeras i klassrummet i elevens ställe som istället kopplar upp sig och styr roboten hemifrån med hjälp av en app på sin telefon eller surfplatta. Målet med roboten är alltså inte att effektivisera undervisningen, utan istället skapa engagemang genom att bygga en bro över den klyfta som uppstår mellan ansats och resultat när eleven inte kan eller vill gå i skolan. En bro som låter eleven delta på sina egna premisser och gör vägen tillbaka till klassrummet lite kortare och lättare att gå.

Se gärna filmen från Kungsbacka kommun där de demonstrerar hur det varit att ha AV1 i klassrummet. Du finner den genom att trycka på denna länk.

På No Isolation tror vi att digitala verktyg gör det som användaren eller utvecklaren vill att den ska göra. I vårt fall knyter den samman människor genom varm teknologi.

För mer information om oss, vår forskning och AV1, kontakta oss:

Scroll to Top