26 november - 15:00

Hur anpassar vi skolmiljön utifrån de nya distansieringskraven?

Vi tar upp följande frågeställningar:

  • Hur hanteras distansieringskrav i skolan?
  • Vad gjordes direkt under våren?
  • Hur var förberedelserna inför höstterminen?
  • Hur ska vi tänka långsiktigt?
  • Hur ska man tänka kortsiktigt?
  • Vad har ni gjort gällande möblering, schema etc? Korridor, matsal, entréer? 
Maria_Rönn_1
Maria Rönn

Maria Rönn Gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet. Marias fackliga engagemang kretsar kring läraryrkets villkor, arbetsmiljöfrågor och professionsutveckling, såväl i den nuvarande rollen i Lärarförbundets ledning som de tidigare uppdragen i Lärarförbundet Trelleborg. Hon är påväg tillbaka till sin tjänst som resurs i svenska på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, efter en tids föräldraledighet.

 

Anna Jändel-Holst
Anna Jändel Holst

Anna Jändel-Holst Administrativ chef och HR-ansvarig på Lärarnas Riksförbunds kansli.  Anna har tidigare arbetat som utredare på förbundet, med ansvar för professionsfrågor, lärarutbildning och yrkesetik. Legitimerad lärare från Tyresö som då även var fackligt förtroendevald för Lärarnas Riksförbund på skol- och kommunnivå. 

Ann Norrbrand
Ann Norrbrand

Ann NorrbrandGrundskollärare för åk 1-7 i Ma, NO och Engelska . Arbetat som lärare sedan 2002, de senaste 10 åren i Kungsängen i Upplands-Bro. Har även en tjänst som förstelärare med inriktning mot matematik. I huvudsak klasslärare på Brunnaskolan i Kungsängen i årskurs 2.

 

Johanna Gustafson
Johanna Gustafson

Moderator Johanna Gustafson, Marknadschef Kinnarps Sverige försäljning. Kinnarps brinner för att skapa flexibla och verksamhetsanpassade lärmiljöer som stöttar både elever och pedagoger.

Kinnarps

VINN EN NEXT EDUCATION INSPIRATIONSFÖRELÄSNING!

Kinnarps lottar ut fem stycken inspirationsföreläsningar om Kinnarps Next Education® med konceptansvarig Anders Larsson. För att tävla, skicka in en motivering till event@kinnarps.se senast 30/11 om varför just er verksamhet ska vinna en föreläsning.

KINNARPS NEXT EDUCATION® är ett koncept och en metod för att skapa aktiva lärmiljöer. Genom en utförlig lärmiljöanalys, med workshops som involverar personal och elever, kartlägger vi den unika skolans behov. Med underlaget som grund formar vi en skräddarsydd, hållbar och flexibel miljö, som stöttar både inlärning och undervisning.

Erbjudandet gäller för en inspirationsföreläsning om Kinnarps Next Education®  á 60 min med Anders Larsson, (värde: 10 000kr). Föreläsningen kan hålla antingen fysiskt eller digitalt. Föreläsningstillfället är giltigt att nyttja t.o.m. 2021-11-30.

Hållbara och inkluderande läromiljöer för alla individer

Genomtänkta och rätt utformade lärmiljöer kan underlätta vardagen för både elever och personal. Genom att skapa skolmiljöer där man tar hänsyn till inredning, ergonomi, akustik, ljus och ventilation blir lärmiljöerna mer hälsofrämjande, prestationshöjande och arbetsbesparande.

En hållbar och inkluderande lärmiljö är flexibel samtidigt som den uppfyller de unika krav som ställs på skolmiljöer. Den kan lätt anpassas efter olika behov och lärsituationer och låter alla individer, oavsett behov och förutsättningar, må bra och utvecklas. Det handlar helt enkelt om att ha rätt funktioner på rätt plats och produkter, som antingen enskilt eller tillsammans, skapar flexibla och inkluderande lärmiljöer. Det är framtidssäkrade lärmiljöer som är förberedda för att kunna anpassas till kommande utmaningar och behov.

I projektet ”Classroom by” samarbetar Kinnarps med experter på lärmiljöer. Syftet är att visa hur skolans fysiska miljö kan påverka inlärningen och stötta elever att nå sin fulla potential. Peter C. Lippman, lärmiljöexpert, skoldesigner, Elisabet Ingemarsson, rektor och forskare, Hjärnberikad och Kaka Arkitekter har alla fått rita sina ideala klassrum och motivera valen av inredning. Några nyckelord som återkommer är individanpassat, aktivitetsbaserat, helhet, trygghet, översikt och rörelse.

Variation ger motivation
I Peter C. Lippmans ideala klassrum är skapat för att bygga relationer mellan pedagoger och elever och mellan elev och elev. Enligt lärmiljöexpert Peter C. Lippman handlar det om att skapa ett klassrum som gör det möjligt för de studerande att utveckla självkännedom, social medvetenhet och rumslig medvetenhet.

– Det här rummet för årskurs 7–9 är planerat att användas till stora gruppmöten, grupparbeten och eget arbete. Det bästa är om pedagoger och elever kan växla mellan olika aktiviteter på ett sömlöst sätt, förklarar Peter.

Ett klassrum för aktivt lärande
Elisabet Ingemarsson är rektor för en kommunal F-6 skola i Lidköping och i hennes klassrum är det grundläggande att barnen ska kunna aktiveras och göra det möjligt för dem att välja mellan olika arbetsplatser. Eleverna kan välja att sitta på golvet som har en mjuk skön matta, eller på mer höga bord med pallar och mjuka sittplatser i form av fåtöljer och soffor samt på mer traditionella sittplatser.

– Vi har sett att vi får bra arbetsprocesser i rummet när vi jobbar med aktivitetsbaserat lärande eftersom barnen hittar sitt eget sätt att lära, säger Elisabeth.

Möblerat för rörelse
Tonårshjärnan har speciella behov som ställer krav på hur klassrummet utformas. Hjärnberikad och KAKA Arkitekter har slagit sina kloka huvuden ihop och skapat ett varierat, spännande och avkopplande klassrum som ger tonåringen trygghet och lust att lära. Klassrummet som är för årkurs 6-9, och ska uppmuntrar till variation och rörelse på flera sätt. Rummet är indelat i flera olika zoner vilket ger elever och lärare möjlighet att möblera om klassrummet efter behov.

– Tonårshjärnan är häftig, för den har en helt annan kemi än barnets eller en vuxens hjärna, säger Linda Bellvik på Hjärnberikad. Därför måste klassrummet bjuda på rörelse och stimulans i kombination med trygghet och möjlighet till återhämtning.

Det finns inget färdigt facit, utan vägen till den bästa lärmiljön handlar om att anpassa lärmiljön efter varje pedagogiskverksamhets unika behov.

3 tips för en hälsofrämjande lärmiljö

  1. Ett aktivitetsbaserat klassrum gör det möjligt att möta den enskilda elevens behov och ta till vara varje individs fulla potential.
  2. Hörn, som är inbyggda i arkitekturen och skapas med hjälp av möbler, skapar säkra och trygga platser där eleverna kan komma till ro och känna sig säkra när de jobbar med sina projekt.
  3. Variationer i kulör och textur stimulerar hjärnan och bidrar till en trygg, härlig miljö som eleverna trivs i och längtar tillbaka till.
Scroll to Top